tisdag 22 september 2009

dagarna dom går och går, efter varandra,,,

å ibland skulle jag behöva kunna stoppa dom en smula. Få dagarna att röra sig lite långsammare. Helgen var härlig! Sol, födelsedag, presenter, vin med vänner och sovmorgon! Allt man behöver...

Men denna helg kom måndagen för snabbt! Jag behöver mer tid. Mer tid att tänka, leva, älska... och vara! Eller snarare tid att "bli", tid att nöjda mej. Att alltid vara på jakt efter mer, något annat, tröttar. Det tröttar både mej och dom som försöker leva med mej...

På jobbet behövs "jakten". Allt är hela tiden nytt. Jag lär mej så fantastiskt mycket varje dag. Jag tycker det är en fröjd att gå till jobbet och jag skulle lätt kunna vara här tolv timmar om dagen om inte verkligheten behövde hämtas för förskolan, skjutsas till fotbollsträningar, trumpetlektioner, piano och dans. Om inte verkligheten ville ha hem sin fru för att påminna henne om att hon är viktig... för honom, för barnen, för hemmet. Nä, mest är det nog att han vill påminna om att jag är viktig för HONOM!

Idag ska jag och Ingrid spendera kvalitetstid ihop. På Huddinge sjukhus i och för sig, men det är bara ögonen som ska kollas av, så det känns ändå som lyxtid! Vi ska fika och hon ska få välja precis det hon vill ha. Vad som helst... nästan...
Jag försöker att inte tänka att det är ett dåligt samvete som talar. Den där klumpen som ändå finns i bröstet när jag hämtar nästan sist varenda dag och hon frågar varför hon alltid måste vara länge...

Det är inte lätt att kombinera ett älskat, efterlängtat, utmanande jobb med en verklighet som inte står och väntar, utan lever livet i dagarna som går och går, efter varandra... måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag

tisdag 15 september 2009

mångfacetterade jag

idag har jag varit bland annat medicinare, psykolog, ekonom, utvecklingsledare, pedagog, landskapsarkitekt, planerare, personalare, rehabiliterare, stödperson, provokatör, medlare, vikarieförmedlare, polisassistent, kirurg, mamma, kock, diskplockare och webmaster... Dessutom har jag varit både glad, ledsen, arg, frusterarad och tillfreds.

Nu är jag en trött soffsittare som snart måste orka lägga litet barn, förhöra läxor, lyssna på fotbollshistorier och lägga större barn!!!

Vissa dagar känner jag mej otroligt otillräcklig! Det finns så mycket jag vill, så mycket jag måste, så mycket jag borde, så mycket förväntan, så mycket jag inte hinner, så mycket jag inte vill...

Idag går mina tankar till alla som fått sina liv traumatiskt förändrade genom alla dessa grymma, fruktansvärda, orättvisa sjukdomar som rör sig ibland oss!!! Är både arg och ledsen över hur orättvist det slår!!!

Sån dag är det idag:-( Nu ska jag ta med mej lillungen för en stunds mys och läsning i sängen. Vi får väl se vem som somnar först...

Min äldsta levererade en lite mungipehöjande historia;

"Jocke sprang gråtande in till sin mamma
- Mamma, mamma, Lovisa sa åt mej att dra åt helvete
Mamman svarade surt
-Å då kom du in hit till mej"

hihi, härligt att det finns fler mödrar som inte alltid klarar sitt himmelska uppdrag;-)

söndag 13 september 2009

Ur led är tiden...

Är det någon som vet hur man ändrar klockan. Mina inlägg har en lite skev tideräkning.

ännu en helg så god som någon

En söndag med sedvanlig sconesfrukost och sedvanligt morgonbråk. Skönt när livet följer sin invanda bana!

Höjdpunkterna idag
1. Sovmorgon
2. Sol
3. 11-mannapremiärmatch för Ellen, med vinst 4-2
4. Ingrid kallade maten för "god som en riktigt stor fest"! Lite annat än, BLÄ DET ÄR ÄCKLIGT!
5. Mariapromenad
6. Chips!

Mindre bra saker
1. Morgon
2. Regn
3. Filmsamarbete som är så dåligt så jag inte ens klarar av att njuta gotländska vyer!


Nu "Pang i bygget" istället. Gött;-)

lördag 12 september 2009

maxad mammainsats

lördag och två (!) kalas avklarade!
Igår hade Adam tre grabbar över för TV-spelskalas med hämtpizza. Dom kom, dom sågs inte och dom segrade sannolikt. Å när föräldrarna dök upp var pojkarna så klart inte klara så då blev det vinkväll i väntan;)

I strålande sol spenderades lördagsförmiddagen på fotbollsplanen på Berga. Adam gjorde en grym andra halvlek och hans mor kunde nästan förlåta den habila första... Det är inte lätt att ha en vinnarglad mamma i alla lägen... 4-4 blev slutresultatet, det sista med hjälp av motsvarigheten till ett Maltesiskt knä.

Vid två-tiden anlände en liten prinsessa med rosa klänning och blomma i handen. Strax efter kom den skönsta prins jorden skådat och Ingrid njöt lyckligt allt ett barnkalas ska innehålla, presenter, glasstårta, kakor, chokladbollar, fiskdamm, slagsmål och blodutgjutelse. Intensivt lekande i två timmar resulterade i en mycket tidig kväll:-)

Nu, med denna dag i lyckligt avklarat läge, tar jag mej en stärkande promenad till "gropen" och Maria. Hon lär ha lite vin hemma...

torsdag 10 september 2009

ojojoj...

det får bli en till liten tanke idag. Har just kollat på skolfront special http://www.ur.se/Skolfront/Startsida/ om skolan och mångkultur... Mycket intressanta ståndpunkter och en flathet hos Nyamko kan man tycka gav denna lilla tanke

mångkultur

hur kan skolan ha en problematik
som nästan blir lite oroande lik
en okunskap som fäller barnens rätt,
rätt till kunskap - som Björklund berett?
vad är viktigast undrar jag
bibeln, koranen eller skolans lag?

kunskap och respekt är inte i konflikt
fixa till det här Nyamko, kvickt!

det finns en första gång för allt

jaha... Bloggare!
Såklart. Nåt måste man fylla sitt liv med;-)

Idag har jag fyllt mitt med ingenting. Det är en ny kompetens i mitt liv, att låta mej ta det lugnt ;-)

Lite har jag kanske ändå presterat
- lite jobb
- lite mat
- lite motion
- mycket facebook
- mycket msn
- mycket tankar

åsså en hel del svammel då, så som sig bör

Idag funderar den seriösa sida av mej över det här med lärarbelöning i form av högre lön för högre elev-meritvärden. Personligen är jag övertygad om att läraren GÖR skillnad, men att förutsättningarna för just meritvärden är grymt orättvisa. Inom klassen, skolan, kommunen och Sverige. Dessutom anser jag att meritvärden tenderar att enbart spegla kunskap för stunden och inte kompetens för livet, vilket rimmar dåligt med vår (flosklande?) syn på livslångt lärande.

Mitt förslag är att varje närvarande, medforskande pedagog- som vågar vara i tillräcklig relation med sina elever så att varje barn/elev kommer ut från skolan som levnadsglada, utforskande, nyfikna och livskompetenta människor- får sin belöning när eleverna väl testats av i samhället. DÅ ser vi om skolan lyckades med sitt delikata uppdrag! Sug på den du, Björklund!!!

Där är jag i tanken parallellt med funderingar kring nya kursplaner med tydligt kunskapsfokus, entreprenöriellt lärande och pojkar och flickors (o)lika möjligheter i skolan.

Men det är ju bara den seriösa delen... Den andra drömmer om en stor chokladkaka...